Tobo Bruk Nornan Monark Wästerstrand

Ställ frågor om modeller, udda apparater eller tillverkare.
Bengt Eliasson
Inlägg: 50
Blev medlem: 3 oktober 2006, 08:47
Ort: Vikingstad ,10km väst Linköping

Tobo Bruk Nornan Monark Wästerstrand

Inlägg av Bengt Eliasson » 26 november 2006, 13:52

Känner någon till historiken.Har ett fåtal apparater,förefaller svenska utom en Nornan med tyska stålrör som ser ut att vara försedd med Orion schassie.Som yngling i norra Bohuslän lagade jag en del Orion,behövde aldrig trimmas,några hade sämskskinn mellan konens ytterkant o korgen.Har mätt på ett par äldre Tobo Bruk,verkade köra rören hårt nära 7 v AC och nästan 300V i anodspänning.Gick väl som fanken första året.Dom apparater vi sålde var kopplade för 240-245V AC,rören höll.Fick dock in apparater som köpts i "stan"kopplade för 220V,nätspänningen i bygden låg mellan 240-250V AC så rören tog stryk på dessa apparater.Det blev en utvikning,från ämmnet Tobo Bruk,har någon räddat doc från radio o TV-produktionen ?
Mvh Bengt

Användarvisningsbild
samlaren.org
Inlägg: 92
Blev medlem: 4 oktober 2006, 21:05
Ort: Skövde
Kontakt:

Inlägg av samlaren.org » 27 november 2006, 10:03

Westerstrands Electronic låg i Töreboda. De hade ej egna chassin, köpte in från
Arena, Orion m.fl. Lådorna tillverkades i Sverige om jag ej minns fel.
Jag jobbade där som servicetekniker slutet 1960-talet.

Westerstrands Ur existerar fortfarande.

Mvh
Jan
Callsign: sm6cjj

torbjorn
Inlägg: 3035
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Re: Tobo Bruk Nornan Monark Wästerstrand

Inlägg av torbjorn » 15 september 2019, 19:47

Litegrann historik bakom Tobo Bruk:
Bruket grundades, som så många andra uppländska bruk, av släkten de Geer. Louis de Geer köpte hemmanet Toboda år 1643 och 33 år senare byggde hans son Emanuel en masugn där. Bruket var kvar i släktens ägo till 1917 då det såldes till Gimo-Österby bruks AB, som lade ner driften år 1925. Det låg öde ett antal år, men 1937 köptes bruket av Monarks grundare Birger Svensson, som raskt drog igång verksamhet där. Förutom radiotillverkningen under namnet Nornan så gjordes bl a skidor som såldes under varumärket Limex. Under kriget lär man ha gjort bl a traktorvagnar och cykelkärror.

De äldsta Nornan-radio som jag har sett är från ca 1939-40. Ursprunget till dessa är helt klart tyska Mende. Bordsradioapparater verkar vara komplett tillverkade i Tyskland och bara omskyltade med en Nornan-logga på bakstycket, jag har sett en radiogrammofon i dåligt skick som verkade vara en ganska illa hopkommen och ogenomtänkt svenskbyggd möbel med ett Mende-chassi i. Minns inte vad det satt för grammofonverk i den.
Att döma av de apparatsidor som Anders Söderström har lagt upp på radiomuseum.org , så tycks det åtminstone ha getts ut broschyrer för Nornan-apparater årligen under 1940-talet, men det finns inte några belägg i form av bevarade apparater förrän framåt 1948-49 års modeller, och då är det uppenbarligen frågan om svenskbyggda chassin med amerikanska oktalrör. 1950-51 gick man över till europeiska rimlockrör och samtidigt blev tydligen Philips "hovleverantör" för många nyckelkomponenter (t ex vridkondensator, MF-transformatorer, högtalarelement).
Det äldsta spår jag har av Nornan i servicedokumentation är ett schema för HV750 som är daterat oktober 1951, å andra sidan så tycks den radion egentligen ha varit av ungefär 1949 års modell.
Radioapparaterna tycks ha haft chassier av egen konstruktion och tillverkning åtminstone hela 50-talet ut, med undantag för någon liten bakelitapparat som egentligen var en omskyltad Körting.
Några tv-chassier verkar dock aldrig ha utvecklats eller tillverkats i Tobo, utan tv-apparaterna hade redan från början Körting-chassi.
En bit in på 60-talet tycks man också ha sålt en del små japanska transistorradio som inte skyltades om utan behöll den japanska tillverkarens firmanamn, t ex Sharp eller Toshiba.
Radio- och tv-verksamheten i Tobo upphörde 1967.

De allra första Nornan-apparaterna verkar ha tagit över Mendes typnummer, men strukit de inledande bokstäverna och haft V eller U på slutet för att indikera växelström eller allström. Exempelvis blev Mende MS240W omskyltad till Nornan 240V .

Från ungefär 1942 till 1952 tycks Nornan ha tillämpat ett system med årsmodellbokstav först i typbeteckningen:
D 1942
E 1943-44
F 1945-46
G 1947
H 1948-49
I 1950
K 1951
L 1952
Därefter kom V, U eller B för att beteckna strömart eller batteridrift, och till sist ett två - till fyrsiffrigt nummer. Radiogrammofoner fick ett G på slutet. De sista åren verkar det som om första siffran i tresiffriga nummer respektive andra i fyrsiffriga nummer också har med årsmodellen att göra.

Från 1953 slopades årsmodellbokstaven och beteckningen inleddes med V för växelström, A för allström eller B för batteri, sedan ett fyrsiffrigt nummer med andra siffran angivande årsmodell. 1955 slutade man tillverka allströmsapparater och därefter var det bara batteri- eller kombinerade apparater som fick någon bokstav före typnumret. På radiogrammofoner lade man fortfarande till G på slutet, och när FM-modeller blev aktuella fick de FM på slutet av beteckningen. Namnet Nornan kompletterades eller ersattes med Monark från ungefär 1958-59.

1960 gick man över till tresiffriga typnummer som alltid började på 2 och där andra siffran troligen precis som tidigare var årsmodellsiffra. Alla tilläggsbokstäver på slutet försvann också.

Skriv svar