DIY rörsynth/elektrovevlira

Diskussioner inom ämnen som inte passar någon annanstans.
Användarvisningsbild
JohnA
Inlägg: 172
Blev medlem: 3 oktober 2006, 11:30
Ort: Uppsala
Kontakt:

DIY rörsynth/elektrovevlira

Inläggav JohnA » 7 december 2014, 18:28

För en gångs skull är en av mina knasiga idéer faktiskt igång på experimentstadiet! :D Inspirerad av grannen som mycket väl kan vara landets skickligaste på vevlira håller jag nu på att försöka bygga en elektronisk motsvarighet. Som om inte det vore hopplöst nog i sig gör jag det dessutom med rörteknik rakt igenom.

Planen är att instrumentet ska vara sladdlöst/batteridrivet och att anodspänningen alstras med vevinduktorn från en gammal telefon. Jag använder batterirör ur D-serien, alltså direktupphettade katoder med 1.4 V glödspänning matade från ett R20 stavbatteri.

Eftersom jag vill kunna spela en massa olika noter måste melodioscillatorn vara enkel att reglera frekvensen på inom ett ganska brett frekvensområde. Det får inte heller bli för många rör i bygget, dels för att jag inte har så många D-rör, men inte minst för att varje rörs anodström ger en betydande ökning av motståndet i vevinduktorn.
Utöver melodistämma och push-pullförstärkare i klass B vill jag ha en eller helst två fasta bordunstämmor (som hos vevlira och skotsk säckpipa).

Den teknik jag nu experimenterar med är heterodynprincipen, alltså två LC-oscillatorer vars relativt höga frekvenser ger en hörbar interferenston när de blandas. Tekniken är densamma som i en theremin men eftersom de är så förbaskat svåra att spela tonrent på tänker jag stämma av den variabla oscillatorn i fasta steg via tryckknappar och en rad trimkondensatorer.

I skrivande stund har jag fått till en fungerande "thereminkrets" med två DK91 pentagridrör som båda svänger i långvågsområdet. Ocillatorerna är av colpittstyp och verkade till en början både stabila och lättreglerade men när jag övergick från att mata dem via stabiliserat nätaggregat till den handvevade telefongeneratorn började tonfrekvensen glida helt galet.

Med RC-filtrering av anodspänningen och spänningsbegränsning med en liten glimlampa (65-70V) blev det lugnare men det kommer ändå bli en stor utmaning att spela på detta galna musikinstrument. Förhoppningsvis går det att stabilisera spänningen ännu bättre senare och jag räknar med att spänningsvariationerna från veven också ska tillåta mig att modulera ljudet på olika spännande sätt precis som hos den akustiska vevliran.

Pentagridrören är jag väldigt osäker på, och det faktum att glödkatoderna måste jordas om man inte vill ha en massa olika bias-batterier gör konstruerande ganska förvirrande.

Nästa utmaning blir att försöka skapa en bordunstämma. Om den ska baseras på heterodynprincipen den också, eller en LF fasskiftsoscillator återstår att komma fram till, men den måste byggas på ett DK91 pentagridrör eftersom det är sådana jag har flest utav.

Om intresse finns återkommer jag gärna med rapporter, bilder och kopplingsscheman.
John Ahlberg, Vallentuna nordöstra bonnland, elektronostalgist och HiFi-nörd i nollbudgetklassen. http://elektroarkivet.se

Användarvisningsbild
JohnA
Inlägg: 172
Blev medlem: 3 oktober 2006, 11:30
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inläggav JohnA » 8 december 2014, 17:34

Någon mer större praktisk erfarenhet av radioteknik kanske kan hjälpa mig lite? Mitt största konstruktionsproblem just nu är att oscillatorerna driver med matningsspänningen.

Jag valde colpitts efter att ha läst någonstans att den är känd för att vara stabil, samt att det var lätt att komma igång med experimenterandet eftersom colpitts bara har en enkel spole utan uttag.

Mina två oscillatorer är identiska i hopp om att spännings- och temperaturdrift då skulle nollas mellan dem, men så blev alltså inte fallet. I praktiken skiljer kretsarna sig åt genom att den yttre anoden i referensoscillatorns blandarrör driver blandningsgallret G3 i den andra oscillatorns rör. Förmodligen är det också denna "nära" koppling som gör att oscillatorerna låser/synkar redan vid en relativt hög interferenston.

Konkret fråga:
Kan det vara värt att testa kristallstyrd referensoscillator, eventuellt med lite extra insatser för att stabilisera de variabla oscillatorerna, eller kommer interferenstonerna att driva omkring sju resor värre?
John Ahlberg, Vallentuna nordöstra bonnland, elektronostalgist och HiFi-nörd i nollbudgetklassen. http://elektroarkivet.se

torbjorn
Inlägg: 2612
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Inläggav torbjorn » 8 december 2014, 19:14

Beträffande batterirör så har jag mycket gott om 1L4 och 3V4, eventuellt också ytterligare någon typ.

Vad händer om du försöker driva blandningsgallret via en mycket liten kondensator (enstaka pF) eller en spänningsdelare, för att få mindre återverkan?

Har du rätt polaritet på glöden, alltså + på pinne 7? G1 gallerläcka till pinne 7 och G3 gallerläcka till pinne 1?

Blir det bättre om du försöker reglera ner röret genom att lägga på mer negativ gallerförspänning på G3?


Återgå till "Övrigt"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst

cron