Kan man lita på gamla NOS kondensatorer?

Diskussioner om typiska elektroniska fel, ersättning av komponenter etc.
soda
Inlägg: 318
Blev medlem: 4 oktober 2006, 16:19
Ort: Saleby (söder om Lidköping)

Kan man lita på gamla NOS kondensatorer?

Inläggav soda » 11 januari 2013, 21:17

Jo jag vet att det finns en tråd om opålitliga komponenter, men den verkar huvudsakligen gälla sådana som redan sitter i gamla apparater.

Saken är den att jag har tusentals NOS (New Old Stock = fabriksnya och oanvända, men lagrade i många år sedan de tillverkades) komponenter. Givetvis rör, men även motstånd, kondingar,ellyter, dioder etc.

Jag har nyss köpt en Philips BX 998 A och tänkte faktiskt försöka mig på att få igång den så småningom. Reparationer har jag aldrig varit särskilt bra på och det är nu över tio år sen jag överhuvudtaget gav mig till att löda i en apparat. Säkert kommer jag behöva starta en tråd för att få lite hjälp med den så småningom. Nu tänkte jag dock fråga om det är lönt att "recappa" en gammal radio med gamla kondingar.

Wima vet jag ju var ökända bland reparatörer redan när jag var grabb, men hur verkar det för övrigt. Jag visar lite exempel på vad jag har på bilderna nedan.
Bilagor
wima och vaxrullar.JPG
De här är väl bara att slänga eller?
wima och vaxrullar.JPG (59.45 KiB) Visad 2879 gånger
lådor äldre kondingar.JPG
Här finns Wima och vaxrullar, men också Rifa mm. Är allt verkligen värdelöst skräp.
lådor äldre kondingar.JPG (102.08 KiB) Visad 2879 gånger
lådor kondingar nyare.JPG
Här borde väl ändå finnas något som duger att använda, eller?
lådor kondingar nyare.JPG (86.6 KiB) Visad 2879 gånger

torbjorn
Inlägg: 2613
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Inläggav torbjorn » 11 januari 2013, 21:32

Jag skulle nog kunna säga rakt av att allt i lådan med "nyare kondingar" är fullt användbart. Och i lådan med "äldre" kan du definitivt använda de gula och senapsfärgade Philipskondensatorerna, även de färgkodade som ligger i facket längst ner till höger. Tänk dock på att färgkodade Philipskondingar ofta bara har 63 V märkspänning.

De äldre papperskondensatorerna (Wima, Farad m fl) skulle jag vara mycket tveksam mot och bara använda på okritiska ställen där lite läckström inte spelar så stor roll och en kortslutning inte kan ge värre skada än möjligen ett avbränt motstånd. Eller för den delen på ställen där det knappast ligger mer än några enstaka volt likspänning över kondensatorn.
Rifa Miniprint är något bättre, åtminstone om det är fräscha exemplar som är helt fria från sprickor i plasthöljet och om man vet att de alltid har förvarats torrt. De nyare Rifakondensatorerna som ligger nere till höger är ännu lite bättre men jag skulle inte använda någon av dem på riktigt kritiska ställen (t ex som kopplingskondensator före slutrörets styrgaller eller avstörning av nätspänning, likriktarrör etc).

Om du vill vara på den säkra sidan så skulle du kunna skicka över stickprov på några olika kondensatortyper till någon som har RCL-mätare, för att få ett utlåtande.

soda
Inlägg: 318
Blev medlem: 4 oktober 2006, 16:19
Ort: Saleby (söder om Lidköping)

Inläggav soda » 11 januari 2013, 22:04

Tack för snabbt svar Torbjörn. Det låter ju inte helt hopplöst heller.

Finns det någon chans att själv mäta upp kondingar med en eller ett par multimetrar och ett nätaggregat eller så? Och i så fall hur?

torbjorn
Inlägg: 2613
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Inläggav torbjorn » 11 januari 2013, 22:16

Det är ju ganska lätt gjort att kolla om en kondensator har hög läckström. Koppla den i serie med ett motstånd på t ex 1 Mohm och anslut alltsammans till en stabil likspänning på några hundra volt (dock ej över kondensatorns märkspänning). Låt det hela stå på några minuter och mät sedan spänningen över motståndet, när det är frågan om en papperskondensator med måttligt värde (under 0,5 uF) så bör spänningen på sin höjd vara några tiondels volt. Om det finns spänning där, vänta en stund till och mät igen. Om spänningen då har sjunkit så är det ett gott tecken (och vice versa).

soda
Inlägg: 318
Blev medlem: 4 oktober 2006, 16:19
Ort: Saleby (söder om Lidköping)

Inläggav soda » 11 januari 2013, 22:31

Några hundra volt, hmm. Där faller det nog för likspänningsagget jag använder lämnar max 60.

Dock har jag ett gammalt rördrivet monster som ska kunna ge 0-250 eller 250-500 V stabiliserad likspänning. Inte kört på tio år dock och det borde antagligen recappas först också...

När jag provade det obelastat en gång i tiden så var det dock imponerande exakt. Det ändrade sig bara några tiondels volt under flera minuters mätning på såväl låga som riktigt höga spänningsvärden.

Jag får börja rota runt och se vad jag har i mätistrumentväg också. Jag tror jag har en antik rörprovare som ska kunna mäta kondingar också, men riktigt vad och hur den mäter vet jag inte.

Nu är det läggdags för mig dock. Tack för hjälpen så här långt.

torbjorn
Inlägg: 2613
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Inläggav torbjorn » 11 januari 2013, 22:37

60 V är ju mycket bättre än ingenting, men då får man förstås hålla ögonen öppna för ännu lägre spänningar över 1 Mohm-motståndet.

Bengt Eliasson
Inlägg: 49
Blev medlem: 3 oktober 2006, 08:47
Ort: Vikingstad ,10km väst Linköping

Inläggav Bengt Eliasson » 12 januari 2013, 17:49

Byggde för några år sedan en kondensatortester/elektrolytformerare.bifogar schema,har 25 µA och 4 mA instrument på fronten.
En gammal Megger som elektrikerna använder fungerar även Ua,äldre modeller har vev,nyare går på batteri.Oftast ca 500V provspänning.
Mitt hembygge laddar upp max 500V över
mätobjektet,kan ge obehagliga stötar om konensatorn har hög kapacitans.Användes även för formering av elektrolyter med konstant ström.Den lite udda spänningsförsörjningen beror på vad jag hittade i skrotlådan.
Dina bilder/kondingar.:Låda märkt 180,Philips Ok,Rifa bärnstensfärgade läcker.Fick tag på ett parti ny men alla läckte,däremot likadana fast ljusare plast är Ua.Sista bilden Grå till vänster Philips,fick tag på ett parti nya men ca 50 % fick slängas.
Bilagor
KondensatorprovareVridtrafo.jpg
KondensatorprovareVridtrafo.jpg (75.79 KiB) Visad 2832 gånger

soda
Inlägg: 318
Blev medlem: 4 oktober 2006, 16:19
Ort: Saleby (söder om Lidköping)

Inläggav soda » 12 januari 2013, 19:25

Tack för schemat Bengt. Verkar behövas en hel del prylar som jag inte tror jag har hemma, men jag får göra en koll. När det gäller Rifa miniprint så har jag noterat att de äldre med svart etikett och lite mörkare plast ofta är spruckna och dassiga, medan nyare med ljusare plast och silvrig etikett verkar visuellt bättre i alla fall.

Tråkigt det du skriver om de grå Philips kondingarna. Såna har jag massor NOS och hade väl hoppats skulle duga utan provning.

Torbjörn: Kan man kompensera för en lägre spänning genom att minska resistansen till kanske 200-500k istället?

soda
Inlägg: 318
Blev medlem: 4 oktober 2006, 16:19
Ort: Saleby (söder om Lidköping)

Inläggav soda » 12 januari 2013, 19:34

Jag har börjat sortera effektmotstånd nu idag och det slår mig att det kanske är lika illa där, men nog borde man väl kunna lita någorlunda på ett mätvärde från multimetern där?

Sen kan jag inte låta bli att skicka med en bild på NOS-komponenter som är veteraner så att det heter duga. Vad tror ni om kondingar och motstånd i förseglade evakuerade glasrör. Håller de här måttet idag?
Bilagor
loewe vacuum-komponenter.JPG
loewe vacuum-komponenter.JPG (109.5 KiB) Visad 2821 gånger

torbjorn
Inlägg: 2613
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Inläggav torbjorn » 12 januari 2013, 20:31

Ja, när det gäller motstånd är det bara att ohmmäta. Det jag har fått slänga mycket av när det gäller NOS-komponenter är dels högohmiga billiga kolfilmsmotstånd från 70- och 80-talet, de har ibland ökat 50 % i värde, och dels mörkgröna 30-talsmotstånd, jag tror de också är kolfilm. Kolmassamotstånd brukar jag inte ha några större förhoppningar över, dem har jag bara ställt åt sidan.
Siemens röda kolfilmsmotstånd från 30- och 40-talet tycks dock vara 100 % pålitliga, likaså rödbruna Philipsmotstånd. De svarta motstånd man kan se i Philips 30-talsapparater har ibland lösa ändhylsor vilket gör dem opålitliga, men själva motståndsmaterialet verkar i alla fall stabilt.
Ser man på 50- och 60-talskomponenter så är de här tyska kolfilmsmotstånden med blank mörkröd lack och färgkodning mycket pålitliga.

Jag skulle tro att de där Loewe-komponenterna har goda förutsättningar att klara sig bra, om de bara har hållit vakuum.

agfamatic
Inlägg: 236
Blev medlem: 5 oktober 2012, 02:50
Ort: Gnesta

Inläggav agfamatic » 16 maj 2013, 02:27

Funderar om man kanske skulle bygga den där kondensatortestaren då jag har många NOS kondningar dock har jag varken en vridtrafo eller en 500v trafo.
har du gamla elektronikinstrument du inte längre använder? jag köper dem gärna av dig billigt

torbjorn
Inlägg: 2613
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Re: Kan man lita på gamla NOS kondensatorer?

Inläggav torbjorn » 26 mars 2018, 20:52

Jag har på sista tiden gått igenom en del komponenter, till stor del NOS, som jag kom över i höstas.

Har konstaterat att alla Rifa Miniprint och nyare ingjutna papperskondensatorer bara var att slänga, dock har Rifa gjort en del plastfoliekondensatorer som är ingjutna på samma sätt och bara går att skilja från papperskondensatorerna genom typbeteckningen, dessa är i utmärkt skick.
Philips-kondensatorer med grå krympplast på var också genomgående dåliga (troligen oljeimpregnerat papper, aluminiumhylsa innanför krympplasten). När det gäller Philips kan man ibland råka på gröna kondensatorer som i övrigt ser ut som de välkända "senapskondensatorerna". Även de gröna är polyesterkondensatorer av utmärkt kvalitet, det verkar som om de var gröna de första åren de tillverkades (kring '58-59), sedan gick man över till "senapsfärg".
Silverfärgade små Siemens papperskondensatorer med datumkoder från tidigt 60-tal var urusla, fastän de ser mycket seriösa ut.
Bosch papperskondensatorer i aluminiumhylsa med gummitätningar i ändarna förefaller ha klarat sig bra, de är i ungefär samma klass som helt nyköpta Rifa PME271 när det gäller förlustfaktor.
Danska Jensen typ OA, också papperskondensatorer i aluminiumhylsa, är till största delen bra.
Papperskondensatorer av det ungerska märket REMIX fick jag slänga genomgående. Dock kan man notera att det även finns sådana av bättre kvalitet, i aluminiumhylsa igengjuten med plast i ändarna.
En del TCC-kondensatorer i aluminiumhylsa med svart gummi i ena änden och rött i andra änden har jag lagt åt sidan, de lär kunna innehålla PCB. I synnerhet de som det står "Visconal" eller "Visconol" på. De ska levereras väl uppmärkta till bemannad miljöstation vid tillfälle.
Begagnade kombinationskondensatorer för nätfilter (X-kondensator och två Y-kondensatorer i samma enhet, ibland kombinerad med en strömkompenserad spole) var genomgående oanvändbara. Som regel hade åtminstone Y-kondensatorerna tappat mycket kapacitans. Man kan misstänka många års åsköverspänningar och liknande från elnätet, och många småöverslag och självläkningar som har förtärt det mesta av metallbeläggen med åren.

De flesta elektrolytkondensatorer som fanns i komponentlagret var begagnade och mer eller mindre tvivelaktiga. Det fanns en del nya små radiella japanska elektrolyter från 70-talet, grå och rätt anonyma, de verkar ha klarat sig relativt bra även om förlustfaktorn är klart högre än för en fabriksny billig elektrolyt eller för en NOS av högklassigt märke.

Kondensatormätningarna gjordes med LCR-mätare vid 1 kHz. Följande kriterier användes:
Papperskondensatorer: Förlustfaktor max 0,015 , kapacitans högst 110 % av nominellt värde. I tveksamma fall godkänner jag kondensatorn om den har klart bättre (lägre) förlustfaktor vid 120 Hz än vid 1 kHz, om förlustfaktorn är samma eller sämre vid 120 Hz så blir det kass.
Elektrolyter: Förlustfaktor max 0,7 för större lågspänningselektrolyter (min 1000 uF, max 63 V) , max 0,4 för andra. Kapacitans minst 80 % av nominellt värde. Exemplar som både ligger lågt i kapacitans och högt i förlustfaktor slänger jag även om värdena var för sig ligger innanför gränserna. Det kan noteras att bipolära elektrolyter brukar ha mycket låg förlustfaktor, sällan över 0,1 , dem kanske man ska vara hårdare på.
Plastfoliekondensatorer är nästan utan undantag bra, förlustfaktorn brukar ligga kring 0,001 - 0,006 för polyester, en tiopotens bättre för polypropylen, likaså andra "snobbigare" dielektrika som man mest hittar i små precisionskondensatorer.

Jag har inte börjat gå igenom polystyren, keramiska och glimmerkondensatorer än.

Kolmassamotstånd har jag slängt rakt av, de flesta har ökat ganska kraftigt i värde.
Sedan tidigare har jag märkt att man kan få se upp med vissa märken av ytskiktsmotstånd, i synnerhet kan riktigt högohmiga typer driva iväg. Jag har fått slänga en del motstånd mellan 1 och 10 Mohm som jag köpte nya för kring 30 år sedan.
Ytskiktsmotstånd där färgen har börjat spricka eller flagna av slängs också.

torbjorn
Inlägg: 2613
Blev medlem: 12 mars 2009, 20:35
Ort: Sundsvall

Re: Kan man lita på gamla NOS kondensatorer?

Inläggav torbjorn » 13 april 2018, 20:30

Ett tillägg beträffande Rifa Miniprint: Det finns även plastfoliekondensatorer (polyester) som det står Miniprint på, och som är ganska lika de vanliga tveksamma pappers-miniprint. Man ser skillnad på dem genom att typbeteckningen på polyesterkondensatorerna börjar på PHE medan den börjar på PME på papperskondensatorerna. Polyesterkondensatorerna är något gråare och mindre gulbrunaktiga till färgen än papperskondensatorerna.
Polyesterkondensatorerna tycks utan undantag vara av utmärkt kvalitet och de bör alltså inte slängas när man går igenom ett gammalt komponentlager.


Återgå till "Elektronik"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster